Söndag den 27 oktober kl 18:00 i Uppenbarelsekyrkan
Inför allhelgonahelgen är du välkommen att kontemplera tillsammans med Hägerstens Kammarkör och solister. Upplev Herbert Howells vackra och stämningsfulla requiem. Innan rekviet framförs bland annat Paul Hindemiths ”Six chansons”.
Välkommen till Uppenbarelsekyrkan kl. 18.00.
Fri entré
En ensemble ur kören sjunger på högmässan redan den 8 september. Du kan även höra oss på högmässan den 20 oktober. På våra repetitioner övar vi till vår konsert den 27 oktober där man kan få höra Howells Requiem, bland annat.
Bilden visar applådtacket efter vår sommarkvällskonsert den 12 juni med vår vikarierande dirigent Martin Hellberg. Fenomenala Julia Sjöstedt spelade piano. Foto: Joakim Kempff
Tack Martin Hellberg för en inspirerande termin! Världen ligger för dina fötter och vi önskar dig lycka till! Bilden är från repet dagen innan sommarkonserten. Foto: Joakim Kempff
Onsdag den 12 juni kl 19:30 i Uppenbarelsekyrkan
Hägerstens Kammarkör framför somriga körklassiker från den svenska repertoaren. Temat är himlar och stjärnor. Kom och lyssna! Om du är tenor eller andrabas och söker en duktig kör att sjunga med i, är du särskilt välkommen!
Fri entré
Medverkande:
Hägerstens Kammarkör
Julia Sjöstedt, piano
Martin Hellberg, dirigent
Inför höstterminen söker Hägerstens Kammarkör tenorer och 2:a basar som har bra sångröst och är skickliga notläsare.
På programmet i höst står bland annat Howells requiem för a cappella kör, turné till Oslo och en stor julkonsert.
Kören genomför 2-3 konserter per termin och sjunger där emellan i mindre ensembler vid gudstjänster i Uppenbarelsekyrkan, Aspudden, som är körens hemvist.
Som korist i Hägerstens Kammarkör har du många möjligheter att utveckla din körsång. Kören har som uppgift att framföra större verk med orkester men har också en bred a cappellarepertoar. Sångarna i kören erbjuds rabatterade sånglektioner och varje år åker kören på en resa/turné. Till sommaren 2025 är siktet inställt på England.
Det råder en gemytlig och trevlig stämning i kören. Varje konsert brukar avrundas med en eftersittning, vi gillar att umgås!
Kören repeterar på tisdagar 18.45–21.15 i Uppenbarelsekyrkan, Hägersten.
T-bana: Aspudden. Eller buss 147 från Liljeholmen.
Vill du veta mer om kören kontakta gärna dirigent Oskar Timm. Vill du höra hur vi låter, kom till vår sommarkvällskonsert i Uppenbarelsekyrkan
oskar.timm@svenskakyrkan.se
Tel +46 76-526 88 06
Välkommen!
Tisdag 30 april kl 20 vid Klubbensborg, Hägersten
Den Makalösa Manskören uppstår den 30 april varje år och upplöses lika snabbt som de samlades, bara någon timme senare. På Klubbensborgs stora område intill Mälaren finns fika och hembakt, korv och annat som behövs när man firar valborg och lyssnar på vårsånger. Där spelas livemusik fram tills Manskören tar ton. Och vilken ton! Enligt legenden kommer män från när och fjärran, mest när. Några känner varandra och några nya tillkommer varje år. Några sägs komma från en radiokör, en del sjunger på operahus i hela världen och flera andra kommer ifrån olika kammarkörer i Stockholm. Det är en urgammal tradition som fortfarande leds av Kerstin Börjeson.
© Foto Joakim Kempff
Söndag den 28 april kl. 18:00 Uppenbarelsekyrkan
Konsert med Hägerstens Kammarkör och Hägersten A Cappella. Ett a cappella-verk som Rachmaninov själv satte bland de främsta av sina kompositioner. Rachmaninovs Vigilia bygger på den grekiskortodoxa liturgins musik. Välkommen till Uppenbarelsekyrkan i Hägersten!
Fri entré
Medverkande:
Hägerstens Kammarkör
Hägersten A Cappella
Martin Hellberg och
Kerstin Börjeson, dirigenter
All-Night Vigil ungefär ”Nattens väktare” av Sergei Rachmaninov är en a cappella körkomposition som framfördes första gången i Moskva 1915. Verket är en hyllad höjdpunkt i Rachmaninovs produktion och hämtar texter från den rysk-ortodoxa allnattsvigiljen och har betraktats som en av de främsta musikaliska prestationerna inom den rysk-ortodoxa kyrkan. Rachmaninov, som hade slutat gå i kyrkan, skapade detta verk med en kombination av traditionella sånger och komplex harmoni. Det är skrivet för en fyrdelad kör och innehåller solopartier för tenor och alt. En del satser är uppdelade i upp till elva stämmor. Satsen ”Nunc dimittis” är särskilt känd för dess krävande låga basparti. Dirigenter och körer har utmanats av dess tekniska svårigheter, men det har fortsatt att framföras med beundran för dess djup och skönhet.
Texten baserad på Wikipedia och sammanfattad genom AI (ChatGPT).
Palmsöndagen den 24 mars kl 18:00 i Uppenbarelsekyrkan
År 1680 komponerade Dieterich Buxtehude sitt största oratorium någonsin, Membra Jesu nostri. Verket är tillägnat den svenska hovorganisten Gustav Düben och består av sju kantater. Varje kantat adresserar en kroppsdel på den korsfäste Jesus som tolkas allegoriskt: fötterna, knäna, händerna, sidan, bröstet, hjärtat och ansiktet.
Medverkande:
Hägerstens Kammarkör
Eleonora Poignant, sopran
Erica Leys, mezzosopran
Elias Aaron Johansson, alt
Patrik Kesselmark, tenor
Gustav Nordlander, bas
Barockorkester bestående av:
– Johannes Jacobsson, violin 1
– Jeanette Eriksson, violin 2
– Hanna Thiel, viola da Gamba/Lirone
– Magnus Malmros, violone 8’
– Sara Buschkühl, bas 16’
– Bernt Malmros, orgel
– Jonas Nordberg, teorb
Martin Hellberg, dirigent
Köp din biljett (150 kr/75 kr student) via billetto.se
Lördag den 16 december kl 17:00 i Uppenbarelsekyrkan
Hägerstens Kammarkör framför hela Bachs Juloratorium tillsammans med solister och barockorkester. Rekommenderas av Sveriges Radios förnämligaste nyhetsmagasin i P1, Godmorgon Världen. Lyssna nedan.
Välkommen!
I pausen serveras julmacka och julmust!
Medverkande:
Eleonora Poignant, sopran
Anna Zander, alt
Patrik Kesselmark, tenor
David Risberg, bas
Hägerstens Kammarkör
Ann Wallströms Barockorkester
Oskar Timm, dirigent
Biljetter 150kr. Kvarvarande biljetter säljs i dörren från kl. 16.00.
Radioprogrammet Godmorgon Världen i Sveriges Radio P1 gör reklam för vår konsert i sin ”viktiga händelser denna vecka”:
Johann Sebastian Bach (1685—1750) utnämndes 1723 till Thomaskantor i Leipzig, dvs både ansvarig för sångundervisningen (och undervisningen i latin!) vid Thomasskolan och för musiken i de fyra kyrkorna i staden. I tjänsten ingick att regelbundet förse kyrkorna med ny liturgisk musik, i större och mindre format. Under de första åren i Leipzig tillkom huvuddelen av hans kantater — en för varje söndag under kyrkoåret och i flera kompletta cykler.
Cecilia Brincks text om juloratoriet
Söndag den 29 oktober kl 18:00 i Uppenbarelsekyrkan
Hägerstens Kammarkör framför Messa di requiem för kör a cappella, av den italienska tonsättaren Ildebrando Pizzetti.
Samt musik av Gabriella Gullin, Agneta Sköld och Stina Tordby, med flera.
Medverkande:
Hägerstens Kammarkör
Oskar Timm, dirigent
Fri entré
Välkommen!
Pizzetti föddes i italienska Parma, i en musikalisk familj. Han skrevs in vid musikkonservatoriet som femtonåring och utvecklade ett livslångt intresse för tidig italiensk musik.
Hela sitt yrkesliv var han knuten till de stora musikkonservatorierna i Italien. Först som chef i Florens, sen i Milano (från 1923) och 1936 efterträdde han Ottorino Respighi som chef för Academia di Santa Cecilia i Rom. Där stannade han till 1958 och bland hans studenter kan nämnas Mario Castelnuovo-Tedesco och violinisten Olga Rudge.
Hans verklista omfattar bland annat ett tjugotal operor, en violinkonsert, teater- och filmmusik, kammarmusik och körmusik.
Pizzetti betraktades som den viktigaste italienska kompositören under 1920-och 30 talen men hans nära förhållande till fascistpartiet kom att kasta en skugga över hans senare karriär.
Pizzetti stödde aktivt fascistpartiet långt in på 1940-talet. Redan 1925 var han en av undertecknarna av Manifesto degli Intellettuali del Fascismo (de fascistiska intellektuellas manifest) som formulerade den politiska och ideologiska basen för den italienska fascismen och för Mussolini.
Messa di Requiem komponerades 1922, samma år som Frank Martins mässa för dubbelkör vilket är ett intressant sammanträffande.
Martin och Pizzetti kom från olika kristna tradiioner. Martin var hela livet djupt troende – hans far var reformert präst – medan Pizzetti förvisso var förtrogen med den katolska kyrkans musikaliska traditioner men verkar ha haft ett rätt tvetydigt förhållande till kyrkan.
Det finns inget som tyder på att Pizzetti och Martin kände varandra (även om de kanske kände till varandra) men verken har flera beröringspunkter. Båda är a capellastycken, de är båda kompositörernas enda stora kyrkomusikaliska verk och även musikaliskt finns det gemensamma drag, exempelvis användningen av gregorianik.
Verkets öppningssats, Requiem, börjar med en fritt flytande kvasi-gregoriansk melodi. Med orden ”et lux perpetua luceat eis” breddar musiken plötsligt ut till en strålande femstämmig textur som starkt påminner om renässansens madrigaler. Som ett tecken på övergången till mässans formella liturgi, gestaltar Pizzetti orden ”Kyrie eleison” som en fuga, harmonin blir i motsvarande grad skarpare.
Den överlägset längsta satsen är Dies irae som bygger på den traditionella gregorianska melodin som förknippas med dessa ord. Denna melodi sjungs först av basar och altar som ett slags obönhörlig begravningsmarsch till ackompanjemang av en dämpad klagande motmelodi sjungen av tenorer och sopraner. Denna glesa tvådelade skrift fortsätter i femtio takter, ungefär en fjärdedel av satsens längd, innan texturen med orden ”Quid sum miser”, tjocknar ut till en åttastämmig polyfonisk sats, och når en passionerad klimax med ropet ”Salva me” . En kort återkomst av den tvådelade temat föregår en djupt gripande avslutning där orden ”Pie Iesu” plötsligt lyser igenom i ett strålande G-dur.
För Sanctus tjocknar texturen ytterligare med kören uppdelad i tre fyrstämmiga grupper, vilket livfullt påminner om de många körer som användes i 1500-talets venetianska kyrkomusik. Den härliga ”Hosanna in excelsis” avtar till i en mild karaktär av ”Benedictus” som återigen byggs upp till en bländande sista klimax.
Den milda Agnus Dei, i enkel fyrstämmig sats, ger ett stillsamt böneliknande mellanspel innan den sista Libera me.
Pizzetti återvänder här till den femstämmiga strukturen liksom i första satsen. Även om satsen för det mesta är ödesmättad och rytmiskt orolig, finns det ett ögonblick där G-dur harmoniken får skina igenom i orden som är grundläggande för hela verket: ”Requiem aeternam dona eis”.
